* Andra arbetspasset: Sätta ord på vad du söker.

Ur minnet kan du säkert plocka fram några bilder som tilltalar dig. Och förmodligen också några som du inte tycker om. De flesta har ganska enkelt att veta vad de tycker om och inte.

När du säger att du ”tycker om en bild”, så är det en sammanfattning av bildupplevelsen i sin helhet — syntesen. När du börjar analysera varför du tycker som du gör, så kommer säkert en och annan upptäckt fram. Det kan vara de mest skilda skäl.

Gå igenom ett antal bilder och förhåll dig till hur du känner inför dem. Om du har tillgång till en bok i stil med The Photography Book från Phaidon, så är det till hjälp. Försök att hitta gemensamma nämnare för det som tilltalar dig, och kanske också för det som stöter bort dig. Vi ska titta på några exempel.

”Det vanliga”
Bill Owens • William Eggleston • Angelica Elliott

Något som lockar dig skulle till exempel kunna vara ”icke-motiv”. Det vill säga innehåll som köksbänkar, stormarknader och parkeringsplatser, sådant som de flesta inte anser vara ”fotograferingsvärt”. Det kanske skänker dig en särskild glädje att få se dessa bortglömda och ”ospännande” delar av livet bli tagna på allvar.

Extrem enkelhet
Fan Ho • Arnold Newman • Michael Kenna

Men det skulle också kunna vara något rent formmässigt, som ”enkelhet”. Kanske gillar du särskilt mycket bilder som är ”enkla” och ”rena”, i meningen att de har vilsamma kompositioner med tydliga huvudmotiv. Eller så tycker du om motsatsen, komplexa bilder med massor av detaljer.

Komplexitet

Komplexitet finns i två olika former — perceptuell komplexitet (det vill säga att en bild ser ”rörig” ut rent visuellt, och kognitiv komplexitet (det vill säga att läsaren måste arbeta för att få ihop de olika beståndsdelarna i bilden). Kognitiv komplexitet är ofta kopplad till heterogent innehåll, se mer om det längre ner.

Autenticitet
Nan Goldin • Diane Arbus • Larry Sultan

Autenticitet är en lite speciell kvalitet som innebär att läsaren upplever att både bilderna och upphovspersonen bakom är det de utger sig för att vara. Sökandet efter autenticitet är sökandet efter ett ”sant” konstnärsskap, ett som kommer djupt inifrån konstnären och inte är baserat på spekulationer om ”vad som säljer”.

Ett exempel på hur viktigt autenticietet kan vara är historien om naturfotografen Terje Hellesøs fall efter att det framkommit att han ljugit om flera av sina naturbilder. Alla kanske inte sätter autenticitet högst på listan över önskvärda egenskaper hos fotografer, men de flesta tycks ändå ha en viss känslighet för det.

En särskild egenskap hos kvaliteten autencitet är att den inte går att uttala sig om bara baserat på en bild, det måste också finnas en kunskap och ett intresse för upphovspersonen, själva konstnärsskapet.

Narrativ
Aida Chehrehgosha • Nygårds Karin Bengtsson • Paul Hansen

En del bildläsare uppskattar mer än något annat när bilder ger möjlighet att associera till en rik berättelse som går utanför bildramarna. Vad hände innan bilden togs? Vad händer sedan? Detta är ett ideal både inom vissa grenar av konstfotografin, reportagefotografi och gatufotografi.

”Det avgörande ögonblicket” är en känd formulering av en kvalitet som är en underordning av den narrativa kvaliteten. Uttrycket togs upp av fotografen Henri Cartier-Bresson på 1950-talet som ett sätt för honom att försöka beskriva vad han tyckte var viktigt för en stor bildupplevelse. Timingen var för honom helt central, att fotografen fångat ögonblicket exakt rätt. Denna kvalitetsidé har sedan dess inspirerat många fotografer, till stor del för att Cartier-Bresson faktiskt lyckades klä den i ord.

Senare generationer av fotografer, bland andra William Eggleston och Stephen Shore, har tagit spjärn mot idén om det avgörande ögonblicket (the decisive moment på engelska) och istället medvetet sökt kraften i ”the indecisive moment” (det obeslutsamma ögonblicket). Nygårds Karin Bengtssons bild i kollaget ovan är ett bra exempel på den kvaliteten.

Brinntid och mångtydighet
Wolfgang Tillmans • Ulf Lundin

Med ”brinntid” menas att en bild tål att ses om gång på gång. Bilders brinntid är ofta närbesläktat med narrativet, men en ännu viktigare egenskap är att de är öppna för många tolkningar och läsningar. Både föreställande bilder, med många detaljer, och abstrakta bilder kan upplevas ha lång brinntid.

Heterogent eller homogent innehåll
Lars Tunbjörk • Serkan Günes

Inom vissa genrer är det homogena viktigt, det vill säga att alla bildens beståndsdelar på något sätt ”hör ihop”. Av det skälet kanske en naturfotograf med inriktning på landskap vill undvika att få med snöskotrar eller vindkraftverk i sina scener.

I andra genrer anses tvärtom det heterogena innehållet vara en kvalitet, ofta då i formen som kallas ”juxtaposition” i bildteorin. Det vill säga att vi ser två olika bildelement där närvaron av det ena påverkar hur vi uppfattar det andra. Ett klassiskt exempel är soldat+nunna eller tiggare+dyrbar lyxbil.

Tillbaka till uppgiften

Det jag vill att du gör nästa gång är att sätta ord på någon kvalitet som du uppskattar i fotografisk bild, och som du kan se att du återkommer till gång på gång, så att det kan beskrivas som en gemensam nämnare.

Välj en bild som har denna kvalitet, gör en digital fil av den (om du hittat bilden på nätet så kan du bara kopiera den, om du sett den i en bok — fotografera av den med mobilen)

Döp filen till den kvalitet du vill illustrera (t ex ”komplexitet.jpg”) och ladda upp den här med hjälp av länken i mejlet.