* Första arbetspasset

Vi tolkar allt vi möter. Människors beteenden, till exempel. Vem är hotfull? Vem är vänligt inställd? Vi tolkar också alla bilder vi ser, men vi sätter inte ord på tolkningarna eftersom de nästan alltid sker omedvetet. Våra tolkningar är synteser, sammanvägda uppfattningar av alla ingående delar, inklusive sådant som var och när vi möter en bild. Vi kan uppfatta och avfärda en bild utan att behöva fatta ett medvetet beslut. Och tur är väl det, annars skulle våra liv bli väldigt jobbiga.

Att ”läsa” en bild är att tolka bilden medvetet. Som betraktare ger du bilden mening, du tillskriver bilden den ena eller andra betydelsen. Bildläsning är en kreativ verksamhet, det handlar inte om att ”förstå” eller ”lista ut” vad bildens avsändare vill. Det handlar om att skapa någonting nytt — en tanke, en känsla — med utgångspunkt från bilden.

Läsningen får gärna börja med en analys, ett utforskande av vilka olika delar en bild består av. Och en bra startpunkt för en analys är dessa två frågor.

1. Varifrån kommer du?

Varje bild har sina rötter. De springer ur olika estetiska traditioner (vissa av dem har namn, som ”piktorialism” eller ”lifestyle”, men de flesta är namnlösa och outtalade). Skaparna och avsändarna av bilderna drivs också av olika motiv.

  1. Dokumentera (utan agenda). Passfoton, fotografier av hur det såg ut när vi rev väggen i köket, polisbilder, familjebilder (särskilt av äldre slag, då familjebilden blott var ett redskap för minnet, inte för att visa upp sitt familjeliv för andra).
  2. Övertyga. Vilja påverka läsarens tankar och/eller känslor i en viss riktning. Reklam, propaganda, aktivistiska bilder.
  3. Fråga. Jag tvekar lite på rubriken ”fråga” här, men detta handlar om öppna bilder vars huvudsyfte varken är att förmedla fakta eller övertyga en publik om något särskilt. Dessa bilder är ofta det vi kallar ”konst” (men det finns också konst som är aktivistisk, då konstnären önskar väcka en specifik reaktion hos betraktaren).

När du besvarar frågan om varifrån bilden kommer så handlar det inte så mycket om var bilden är tagen, utan om ur vilken källa den springer. Ser det ut som en familjebild? En reklambild? En konstbild? Sätt så mycket ord på det du kan. Kosta på dig att vara fyndig och rolig.

2. Vad vill du?

När du har formulerat en mening eller två om var bilden har sitt ursprung, så är det dags att fråga bilden ”vad den vill”. En medicinsk bild kanske svarar ”jag vill dokumentera detta eksem på ryggen”. En journalistisk bild kanske svarar att den vill ”skildra att demonstrationen var stor”.

Ja, du märker ju själv att det här är ett kreativt arbete i allra högsta grad. För bilden svarar ju inte själv, det måste du göra.

Själva uppgiften

Det jag vill att du gör inför nästa träff är att ställa de här två frågorna till följande bilder. Klicka på dem så att de blir stora och fina. Innan du klickar — gör så att webbläsaren tar upp så mycket av din skärm som möjligt. Förstora webbläsarfönstret maximalt.

1. Francesca Woodman, Self Portrait Talking to Vince, 1980
2. Sabine Weiss, Vers la lumière, Paris, 1953
3. Thomas Hoepker, 11 september, 2001
4. Suzanne Opton, Soldier: Claxton, 120 days in Afghanistan, 2004
5. Hans Strand, Ice Ghost, Disko Bay, Greenland, 2016
6. Therese Frare, David Kirby on his deathbed, Ohio, 1990