foto: Göran Segeholm

Kanders triangel

En enkel geometrisk form påminner om att läsaren också är författaren.

Göran Segeholm
Göran Segeholm

På baksidan av porträttfotografen Nadav Kanders1 2,6 kilo tunga bok "The Meeting" (Steidl, 2019) finns ingen baksidestext, bara en gåtfull, assymetrisk triangel. Nedsänkt och djupt roströd balanserar den på sitt spetsigaste hörn.

Gåtan får sin förklaring i Kanders eget förord.

  • Ett av hörnen representerar Nadav Kander själv.
  • Ett annat betecknar personen som Kander fotograferar, "the sitter" (som för övrigt är ett så bra ord att jag önskar att vi hade en svensk motsvarighet).
  • I det tredje hörnet står du, berättaren.

Nadav Kander skriver att han inte berättar historier. Han skapar historier, men med din hjälp. Den betraktare som håller kvar blicken tillräckligt länge är den som blir författaren.

"Om jag lyckas göra porträtt som väcker betraktarna, så kompletterar de triangeln genom att ta med sina egna historier eller sinnesstämningar in i bilderna."

Kander vill att vi ska se på hans bilder på samma sätt som vi läser poesi — det ska vara en självklarhet att varje läsare skapar sin egen unika mening.

Det Kander säger är inte nytt — betraktarens öga och allt det där. Men detta är viktiga insikter som vi bör fortsätta hitta nya sätt att uttrycka. Kanders triangel är en bra visuell form att för tanken. Tar vi bort betraktaren så uppstår bara ett streck. Om betraktaren byter perspektiv ändrar triangeln form, vilket innebär att ingen bild har en fast triangel.

Men det jag uppskattar allra mest är ändå att Kander inte räds att lägga ansvar på läsaren. Vill du vara med och skapa berättelsen så får du också arbeta.

Oräkneliga gånger har jag sett fotoelever göra stora kliv i sin utveckling när de slutar behandla läsarna som viljelösa idioter som varken har lust eller tålamod att tänka och känna på egen hand. Den tanken ger upphov till bilder som är så övertydliga att de blir oanvändbara för något annat än ett ytligt bekräftande. Javisst, hunden är söt.

En fotograf som vill engagera på djupet måste lämna plats för läsaren också.

När hela världen tolkade Kanders bild

Det är intressant att det är just Nadav Kander som skriver så initierat om betraktarens roll.

År 2016 gav Time Magazine Nadav Kander uppdraget att fotografera deras "Person of the Year" som de årligen presenterar på omslaget till årets sista nummer.

Det här året var det USAs nyligen valda president Donald Trump. Omslaget blev sannolikt ett av de mest omtalade, analyserade och tolkade i tidningens historia. Bland annat påpekade några bloggare och krönikörer att bokstaven "M" i "Time" var placerad på ett sådant sätt att spetsarna på M:et kunde ses som en slags djävulshorn som växte upp ur presidentens huvud (vilket i och för sig inte har med Nadav Kanders bild i sig att göra).

Men djävulshorn eller inte, bilden är ännu starkare utan logotyp. Donald Trump sitter halvt bortvänd från betraktaren, som om han bara vänt sig om mot kameran för en kort sekund. Ljuset träffar honom hårt bakifrån. När han vänder sig framåt igen kommer hans ansikte att hamna i skugga. Stolen han sitter är en fransk 1700-talsmodell som som brukar benämnas som Louis XV2. Stolen symboliserar makt, men med tydligt slitage och revor i tyget. Associationen till den franske kungen är inte direkt smickrande, med tanke på att han var omtalad för att bry sig mer om sig själv än sitt land.

Ett annat spännande och omtalat inslag i bilden (som tyvärr går lite förlorat bakom logotypen på omslaget) är skuggan bakom och snett ovanför presidenten, som ger en känsla av att det finns ytterligare en närvaro i rummet. Med tanke på ljussättningen är det svårt att förklara hur skuggan uppstått.

Till vänster ett annat porträtt av Donald Trump signerat Nadav Kander (2016). Till höger Ludvig XV av Frankrike i en målning av Hyacinthe Rigaud (1730). Lägg särskilt märke till stolarna. 

  1. Nadav Kander — född 1961 i Tel Aviv, verksam i London — är en av världens mest framstående porträttfotografer. På Vimeo finns en fin video som visar Nadav Kander när han porträtterar fotbollsspelaren Eric Cantona.
  2. Ludvig XV var Frankrikes näst sista kung innan den franska revolutionen 1789. Han lär ha ägnat det mesta av sin tid åt åt jakt, kvinnor och att berika sin egen dynasti.

Göran Segeholm

Frilans som försörjer sig genom att tänka på fotografi. Av tankarna blir det artiklar, krönikor, böcker, poddar, föreläsningar, kurser, workshops och konsultationer. Och Bildspråket.se.