Living Deadpan

Inom den internationella konstfotografin har en estetik som kallas deadpan varit extremt framgångsrik sedan 1990-talet ända fram till våra dagar. Fototeoretikern Charlotte Cotton har kallat den för ...

... en opartisk, tålmodig, mycket skarp version av fotografi.

Ordet deadpan betyder uttryckslös och används i andra sammanhang än fotografi, till exempel för att beskriva det som också kallas "torr humor".

Deadpan photography har dock ingenting med humor att göra. Den stora poängen är att fotografen inte värderar sitt motiv, utan överlämnar ställningstagandet till betraktaren. Bilden tvingar läsaren att bilda sig en egen uppfattning.

Exempel på saker som vi alltså inte gör inom deadpanestetiken:
  • Få folk att se extra gulliga ut genom hög fotograferingsvinkel.
  • Förstärka kraften hos en person genom att fotografera snett underifrån.
  • Använda dramatiska kompositioner och beskärningar för att "få fart" i bilden.
  • Bildbehandla fram extra starka eller svaga färger, eller extra hög kontrast för dramatik och gestaltning.  
Utmärkande drag för modern, medveten deadpan photography
  • Hög teknisk kvalitet.  
  • Ren färgåtergivning.
  • Hög detaljrikedom, som syftar till att hålla kvar läsaren i bilden och tänka mer kring omständigheterna i scenen (bra exempel är Hannah Modighs bild av kvinnan med katter nedan).
  • Inga stora igensotade skuggpartier eller urfrätta högdagrar.
  • Inga dramatiska perspektiv eller objektiv med extrema brännvidder.
  • Återhållna uttryck även hos motiven. Det är fullt möjligt att fotografera dramatiska ögonblick med en deadpanestetik (se Julia Peirone nedan), men det vanliga är att fotografen också väljer ett ögonblick som är händelselöst.

I det här dokumentet visar jag bara bilder med levande varelser som motiv, men deadpanestetiken används inom många olika områden, inte minst landskap.

Akseli Valmunen; ur "The Same New Pet"
Alec Soth; ur "Paris / Minnesota"
Hannah Modigh; ur "Hurricane Season"
Rineke Dijkstra; Odessa, Ukraina
Julia Peirone; "Nike, 2010"