Foto: Göran Segeholm, 2024.

117: Fotografera som om ord inte finns

Att använda ord som ledstjärnor i bildskapandet är effektivt, men har också sina faror.

Göran Segeholm
Göran Segeholm

Förra veckomejlet handlade om svårigheterna att översätta ett uttryck skapat i ett medium (till exempel fotografi) till ett annat (till exempel text). Jag påstod att mycket av den bästa konsten i varje medium är omöjlig att översätta. Uttrycket i Rolling Stones Sympathy for the Devil är svårt att föra över till en akvarellmålning. Akvarellen kanske blir jättefin, och den är inspirerad av låten. Men den kan aldrig få mig att uppleva samma sak.

Det var kanske också ungefär vad poeten Robert Frost tänkte när han fällde repliken ”You want me to say it worse?” (du vill att jag säger det på ett sämre sätt?) när någon bad honom förklara vad en av hans dikter betydde. Den amerikanske målaren Charles Demuth (1883–1935) formulerade en liknande tanke.

Paintings must be looked at and looked at and looked at. No writing, no talking, no singing, no dancing will explain them.
Charles Demuth, Vaudeville Dancers, 1918.
Problemet

Så långt är allt gott och väl, men när jag skrev förra veckans inlägg så kom jag att tänka på ett råd som jag måste ha gett tusentals elever, studenter och workshopdeltagare genom åren; formulera vad du vill att bilden ska säga innan du tar den.

Det är i allt väsentligt ett bra råd som skärper tanke och blick. Jag fick det själv av min mentor när jag var i tjugoårsåldern. Han kunde titta på mina kontaktkartor och säga saker som ”jag ser en väldig massa knäpp, men jag ser inte vad du vill”.

När jag började undervisa i praktisk fotografi på 1980-talet delade jag rådet vidare. Börja med att formulera vad du vill — en vision. Om du till exempel ska ta ett porträtt, bestäm dig först för vad du vill att porträttet ska uttrycka. ”Mod”, till exempel. Gör ordet till din ledstjärna, ställ frågor till dig själv. Vilken typ av ljus associerar du till mod — hårt, mjukt, kallt, varmt, motljus, medljus? Kommer känslan av mod fram bäst om personen är liten i bild, eller om du går nära? Om du har valet mellan ett öppet landskap och en vägg av betong som bakgrund, vilken kan bäst hjälpa dig att gestalta mod? Hurdå?

Att följa ett ord ger arbetet struktur och riktning, därför fungerar tekniken bra. Men det finns en inbyggd fälla, och den har att göra med skillnaden mellan ord och bilder. Ta ordet ”kärlek” till exempel. Säg det högt. Känner du hur stort det är? Detta enda ord, dessa sex bokstäver, rymmer all glädje och all trygghet.

Precis som en bild kan säga mer än tusen ord, så kan ett ord säga mer än tusen bilder. Det går inte att tänka sig ett fotografi som säger samma sak som ordet ”kärlek”, för fotografi kan bara prata om en sak i taget. Det är specifikt. Fotografiet kan förmedla en del av allt som ”kärlek” rymmer — kärleken mellan ett barn och en hund, eller mellan två människor som levt tillsammans i femtio år. Men det är inte samma sak som det rena ordet, för ordet pekar på all kärlek.

Det ordlösa fotograferandet

Jag tycker fortfarande att tekniken med att sätta ord på vad du vill gestalta i bild är alldeles utmärkt, ett mycket bra hjälpmedel för den som är ny inom fotografi. Det gjorde mig till en bättre fotograf, särskilt när det gäller uppdrag.

Men med tiden blir det allt mer tydligt att de där orden också gör att jag inte helt lyckas förlora mig bildens ordlösa värld. När jag tänker tillbaka på vissa fotograferingar som jag inte varit helt nöjd med, så tror jag att det ibland bottnat i att jag stirrat mig blind på mina ord. Jag har försökt att tvinga in mina motiv i mallar som jag skapat innan jag ens mött mitt motiv i verkligheten. Det är ett effektivt sätt att arbeta, men det sker på bekostnad av bildens eget, unika språk.

När jag fotograferar numera, särskilt när ingen betalar mig för det, så försöker jag allt oftare stänga av ordflödet i mitt huvud och tänka helt visuellt istället. Det är inte lätt, men jag gör mina små framsteg. Och istället för att veta vad jag vill, så försöker jag att ta både mig själv och mina motiv med överraskning.

En sådan som fotograferar

Vecka 7: Fyra porträtt

1. Googla fotograferna i listan nedan. Fokusera på porträtt de tagit.
• Julia Margaret Cameron (1815–1879)
• Berenice Abbott (1898–1991)
• Richard Avedon (1923–2004)
• Annie Leibovitz (f. 1949)

2. Välj ut ett porträtt som var och en av dem tagit av en känd person som du inte vet så mycket om. Bilden du väljer måste finnas i en någorlunda högupplöst version, minst 1000 pixlar på längsta sidan, gärna mer.

3. Skriv ut de fyra bilderna. Om du inte har en egen skrivare, ordna utskrifterna på annat sätt. Beställ dem online eller ta med filerna på ett minneskort till en butik som erbjuder fotoutskrifter.

4. Sätt upp bilderna på ditt kylskåp, eller någon annanstans där du kan se dem dagligen. Låt dem sitta uppe i en månad.

5. Lär dig något nytt om minst en av personerna på bilderna varje dag. Låna biografier, eller sök information på nätet.

6. Lägg märke till om, och i sådana fall hur, din upplevelse av fotografierna (och personerna på dem) förändras i takt med att du lär dig mer och mer om dem.

7. I slutet av månaden vet du en hel del om personerna på bilderna. Ta reda på när porträtten är fotograferade, och tänk på vad personen på bilden hade bakom sig när bilden togs, och vad som ännu inte hade hänt, men som du genom dina efterforskningar vet kommer att hända. Se bilden i detta ljus.
Mina fyra porträtt: • Henry Wadsworth Longfellow, 1868 • Eugéne Murat, 1930 • James Baldwin, 1945 • Ellen DeGeneres, 1997.

Bakgrund till övningen

Hur vi läser en bild påverkas inte bara av våra personliga minnen och erfarenheter, utan också av våra kunskaper. Detta är övningen tänkt att illustrera.

P.S. Det är inget brott mot upphovsrätten att skriva ut enstaka bilder för eget bruk.
P.P.S. Övningen blir inte sämre av att du väljer andra fotografer, om du skulle vilja det.

Mars månads träningspass: Hand

För silver- och guldmedlemmar i Bildspråket har det kommit ett nytt träningspass. För dem som är med i feedbackgrupper (guldmedlemmar), så är det mars månads rekommenderade träningspass.

24: Hand
Rekommenderat träningspass att redovisa i mars 2024.

Seminarium: Bilder och illustrationer

Denna månads seminarium äger rum söndag 18 februari klockan 10:00 på Zoom, och är öppet för silver- och guldmedlemmar. En särskild sida för seminariet kommer online under nästa vecka. Ämnet den här gången är skillnaden mellan det allmängiltiga och det specifika, och när det specifika blir allmängiltigt.

Veckans poddfynd

Arkivgrävet fortsätter. Den här veckan återknyter vi bekantskapen med pinhole-fotograferna Lena och Peter.

🎙️ 68: Pinhole-estetik
Extrainsatt program med anledning av att det är Internationella pinholekameradagen nu på söndag 27 april 2014.

Veckomejl