119: Hur "vantage point" blev fotografins adelsmärke

Det är svårt att översätta det engelska begreppet "vantage point" till snygg svenska. Mitt lexikon föreslår "fördelaktig observationsplats" och "utsiktsplats", men det leder tankarna fel. I bildteori används uttrycket för att beskriva den punkt varifrån ett motiv är betraktat ("vantage" är en kortform av "advantage").

Första gången jag stötte på begreppet var när jag kom i kontakt med boken The Photographers Eye (MoMA, 1966) av John Szarkowski. Han argumenterade för att kamerans begränsningar tidigt gjorde fotografer särskilt medvetna om vikten av att omsorgsfullt välja från vilken punkt ett motiv skulle avbildas.

För målande bildkonstnärer hade valet av betraktningspunkt sällan gett upphov till några bryderier. Skulle det göras en bild av ett hus, så gjorde det inget om det råkade stå ett träd i vägen. Det var enkelt att tänka bort. Konstnären kunde byta perspektiv en stund och studera hur de skymda delarna av huset såg ut. Så målarna valde att sätta upp sina stafflier på platser där de såg motiven så tydligt som möjligt och fokuserade sedan på andra moment.

Fotograferna däremot hade det inte lika lätt. Ofta blev de tvungna att flytta sina kameror, att hitta alternativa vantage points, just för att det råkade stå träd eller lyktstolpar i vägen. Eller för att de inte kunde backa tillräckligt långt eller gå tillräckligt nära.

För att se motivet tydligt — ofta för att se det överhuvudtaget — var fotografen tvungen att ge upp en normal vantage point och ta bilden ovanifrån, underifrån eller på ett för kort avstånd eller från ett för långt avstånd, eller från baksidan, och på så sätt omvärdera vikten av det ena gentemot det andra, eller bestämma att huvudmotivet skulle få vara halvt dolt.

John Szarkowski, ur The Photographers Eye, 1966

Det var naturligtvis ett besvär, men det ledde också till att fotografer med tiden upptäckte att valet av betraktningspunkt kunde göras av andra skäl än att visa ett motiv så tydligt som möjligt. En väl vald, gärna oväntad, vantage point kunde bidra med en känsla av gåtfullhet och därmed göra bilden mer intressant.

Utforskandet av spännande vantage points tilltog i takt med att kamerorna blev allt mindre och lättare under 1910–1930-talen. Detta i kombination med att ett fotografi går betydligt snabbare att framställa än en målning gjorde att bilder kunde tas ur opraktiska och obekväma vinklar som sällan använts inom måleriet.

Bildspråket IRL – även på fredagar?

Gensvaret på planerna att göra en projektgrupp i höst har varit fantastiskt bra. Söndagsgruppen blir defintivt av, och inom kort hör jag av mig till er som visat intresse.

Eftersom så många hörde av sig så funderar jag på att starta en grupp till, men på fredagar 9:30–15:30 istället för söndagar. Berättar mer inom kort.

En sådan som fotograferar

Vecka 9: Vantage point

Bakgrund till övningen

Detta är en övning som påminner dig om att varje motiv kan betraktas från ett oändligt antal vantage points. Notera att det inte bara är vinkeln som spelar roll, utan också avståndet mellan din valda vantage point och motivet.

Bild och illustration: The Movie.

Inspelningen av söndagens seminarium finns tillgänglig för alla inloggade silver- och guldmedlemmar på länken nedan.

Stort tack till alla som deltog och tänkte tillsammans med mig.

XXVI: Bild och illustration

Söndag 18 februari klockan 10.00

BildspråketGöran Segeholm

Veckans poddgräv – Gör rum för dem som blöder

När någon frågar om exempel på avsnitt jag gjorde med Bildradion så är det alltid detta jag kommer att tänka på först. Som vanligt tillgängligt för alla betalande prenumeranter.

🎙️ 70: Gör rum för dem som blöder

Vad är det klokaste någon kan säga om fotografi? Göran och Hannah botaniserar i citat-djungeln.

BildspråketGöran Segeholm