Göran Segeholm, 2018.

131: Du får inte idéer, det är idéerna som får dig (kanske)

Ibland är kontinuitet lika viktigt som kvalitet.

Göran Segeholm
Göran Segeholm

Trogna läsare kanske har noterat att jag skrivit en del om idé- och teoribaserad fotografi i veckomejlet den senaste tiden. Nu har jag just lagt sista handen vid en längre artikel som berör ämnet och publiceras i nästa nummer av Fotografisk Tidskrift.

I samband med detta har jag också tänkt en del på om hur ofta människor får idéer jämfört med att idéer får människor. Jag misstänker att det senare är betydligt vanligare. Kanske skriver jag mer utförligt om det en annan gång (när jag är piggare i huvudet).

Ihärdighet är också kvalitet

Mitt artikelskrivande har tagit så mycket tid att jag knappt hunnit tänka på det här veckomejlet, så tänkte jag att det kunde få handla om att ibland är kontinuitet viktigare än kvalitet, och att man därför ska göra klart även om det inte känns som att det blir så himla bra.

Och nu har jag skrivit det.

Jaha.

Det blev mindre text än jag trodde.

Suck.

Istället för vänskapsringar: Vänskaps-skägg

Sedan jag läste (eller hörde) att en amerikansk republikansk politiker rakat av sitt skägg på grund av att hans kultledare Donald Trump gillar att ha renrakade killar omkring sig, så har jag tänkt en del på manlig ansiktsbehåring. Idag gick jag på stan i det vackra vädret och noterade att manliga vänner påfallande ofta har samma grad och typ av skäggighet. Tredagarsstubb umgås med tredagarsstubb. välgroomade skägg umgås med välgroomade skägg. Renrakade killar umgås med renrakade killar.

Obs, detta är ej vetenskap. Kanske inte ens intressant. Eller korrekt.

En sådan som fotograferar

Vecka 21: Tre i rad (hommage till John Baldessari)

Jag erkänner; förra veckans övning (Flyktbana) var blott en uppvärmning inför denna vecka, då vi ska kliva in i rollen som en konceptkonstnär i karriären i början av det frimodiga 70-talet.

John Baldessari (fast det var Carol Wixom som fotograferade), Throwing Three Balls in the Air to Get a Straight Line (Best of Thirty-Six Attempts), 1973.

Verket som vi är inspirerade av är John Baldessaris Three Balls i a Row. Om du vill vara extra trogen fotohistorien så ska du, precis som Baldessari, låta någon annan ta bilderna medan du själv står för kastandet. I Baldessaris fall var denna någon hans hustru Carol Wixom. För ännu högre realism, använd en småbildskamera med film med 36 exponeringar.

Kasta upp tre bollar i luften mot en blå himmel, och försök att få dem att bilda en rak linje. Be en assistent ta en bild av varje försök, eller försök själv. Upprepa 36 gånger och välj ut de tolv bästa bilderna. Som du ser gör det ingenting om det kommer med lite träd eller annat jox i kanterna.

Bakgrund till övningen

Lär dig fotohistoria genom ditt muskelminne. Om du gör övningen så kommer du att minnas Baldessaris verk länge. Den här övningen är också en bra ingång för att reflektera över att varje idé har sin tid.

Den gängse tolkningen av verket är att Baldessari ville dokumentera/kommentera klyftan mellan en konstnärs vision och det faktiska utfallet, som beror på en rad omständigheter utanför konstnärens kontroll. Verkets titel hade alltså lika gärna kunnat vara ”Det blir aldrig som man tänkt”.

Tre i rad ersätter Kérteszgaffeln

Tack alla som skickade in varianter av Kértesz välkända bild Gaffel. Eftersom det inte kommit in några nya tillskott under veckan så stänger vi den butiken.

Om du däremot får till en tjusig variant av Tre i rad, så visar jag den gärna i nästa veckomejl. Mejla bilden till goran@bildspraket.se

Ur poddarkivet: Serkan Günes

Utgrävningen fortsätter. Den här gången träffar jag Serkan Günes. Året är 2014 och Serkan har ännu inte flyttat till Lappland.

🎙️ 81: Längtan till det vilda
Landskapsfotografen Serkan Günes om varför han inte kan fotografera blommor intill motorvägen och om en längtan efter att bli mer än bara en gäst i naturen.

Nystart av Mitt fotografiska liv på Fotografiska i höst

Det skulle kunna bli så här, att en lördag om ganska precis ett år, så sitter du och förbereder dig för att gå på sista träffen i kursen Mitt fotografiska liv. Du tänker tillbaka på allt roligt du varit med om, alla bilder du tagit, alla insikter du fått och alla nya människor du lärt känna, och förmodligen är du väldigt glad att du bestämde dig för att vara med.

Mitt fotografiska liv är en kurs som jag designat speciellt för Fotografiska i Stockholm. Det är en kurs både för att få ut mer av bilder, och för att skapa bilder som du får ut mer av.

Mitt Fotografiska Liv | Gå en kurs på Fotografiska Stockholm
Mitt fotografiska liv är en utveckling av kursen Mitt fotografiska år som gått femton gånger på Fotografiska sedan 2012. En del av innehållet har vi sparat som det var, annat har vi gjort om och ytterligare annat är helt nytt. Det vore fel att kalla Mitt fotografiska liv för en fotokurs, för den är så mycket mer. Som d
Veckomejl