Gamleby ht 2023

Uppgift: Analysera en bild du själv valt.

Tills vi träffas nästa gång på zoom ska du ha valt ut ett fotografi som du själv analyserar i halvklassen via Google meet.

Om du tycker att det är jobbigt att presentera muntligt, så går det bra att skriva en analys istället. Spara den i PDF-format och ladda upp på samma länk som bilden (se nedan).

Om du redovisar muntligt, var väl förberedd. Du ska ha gjort en lista med minst fem intressanta punkter som du vill ta upp om din valda bild.

Här lämnar du in bilden du valt att analysera. (Och text i PDF-format om du väljer det. Men jag vill ändå att du är med på själva distansträffen, även om du inte redovisar muntligt.)

Punkt 1: Syntes

Den första punkten ska vara bildens syntes. Vad betyder bilden i sin helhet? Hur kommer en läsare att uppfatta den? Här är några punkter som du kan tänka på inför syntesen. Du behöver inte ta med alla, bara de som du tycker är intressanta i förhållande till bilden.

• Tradition. Ingår den i en bildtradition som du kan identifiera (exempel: Bianca Ingrossos bild som vi analyserade på måndagen ingår i en tradition av självporträtt i influenserkulturen.)
• Förändra eller bevara? Utmanar bilden rådande normer, eller verkar den utmana traditionen?
• Vad vill bilden? Det kan till exempel vara att förmedla information eller att väcka känslor.
• Är bilden öppen för många olika tolkningar? Vissa bilder är gjorda för att locka läsaren att tolka dem på ett särskilt sätt (till exempel att du blir pigg av att dricka en viss energidryck). Andra bilder, främst konstbilder, kan läsaren uppfatta som att de inte har någon given tolkning.

Punkt 2–5: Valfritt

De övriga punkterna väljer du själv, men det ska vara fem till antalet. Här ska du reda ut hur den syntes du upplever har skapats. Det finns hur många angreppssätt som helst att välja mellan, plocka ut dem som passar bilden bäst. Eller uppfinn några egna.

• Homogent innehåll / heterogent innehåll. Om du gör en denotation av bilden, innehåller då listan saker som brukar visas tillsammans (homogent), eller består bilden av innehåll som sällan ses i samma bild (heterogent)? När innehållet är homogent brukar det vara ett tecken på att avsändaren vill bevara en tradition, och inte utmana. När innehållet är heterogent tvingas läsaren att tänka mer för att tolka bilden.
• Enkelhet / komplexitet. Vissa bilder är väldigt enkla i sin uppbyggnad, med få blickfång. Andra är komplexa och har en stor mängd blickfång som ögat hoppar mellan. Bilder med hög komplexitet tar ofta längre tid att läsa än de enkla (om läsaren alls orkar läsa dem färdigt). Vilket för oss till nästa punkt:
• Öppet eller slutet budskap? ”Vill” bilden bli upptäckt? Inte alla bilder vill bli analyserade, särskilt inte enkelt utformade reklambilder. De fungerar bäst om mottagaren inte är medveten om att de sett bilden. För att en bild ska kunna ”gömma sig” så är det bra om den liknar många andra bilder, och att den inte innehåller några ”fel”. Bästa exemplet på bilder som ”gömmer sig” är reklambilder som mottagaren bara ser en kort stund, till exempel på affischer vid en rulltrappa.
• Har bilden ett ”skav”? Andra bilder vill bli sedda och ”tänkta på”. Ett bra sätt att se till att läsaren inte glömmer bilden i första taget är att introducera ett ”skav”. Det kan vara ett medvetet placerat ”fel” (som att modellen har röda ögon på grund av blixtljus) eller att det händer något i bilden som inte är perfekt (modellen spiller vin på sin vita blus).
• Lockar bilden läsaren att se motivet, att se bilden eller att se sig själv? Det här är en trixig punkt som jag reder ut längre ner på den här sidan.
• Vilka värderingar förmedlar bilden? Och tycks det ske avsiktligt eller oavsiktligt?

syntes — analys

Det här begreppsparet är superviktigt. För att kunna genomföra en bildanalys med god kvalitet måste du kunna växla mellan att se bildens helhet (syntes) och hur denna helhet är uppbyggd (analys).

Syntes betyder just ”helhet”. Analys betyder ”sönderdelning”. När vi använder ordet i bildanalys så menar vi att vi gör en djup­gående och nog­grann under­sökning av en bilds bestånds­delar.

En helhet kan bli något helt annat än beståndsdelarna. Tänk dig en person i en dykardräkt. Inget konstigt i det, eller hur? Tänk dig en person som håller ett tal på ett formellt bröllop. Inte heller det är något konstigt. Men om personen är en och samma, så uppstår ändå en helhet där situationen kanske känns lite skruvad och surrealistisk. Därför är det nödvändigt att i en analys även se till syntesen, att bara undersöka delarna var för sig räcker inte.

denotation — konnotation

Det här är ett begreppspar som används mycket i bildanalys.

• Denotation är en saklig, icke-värderande beskrivning av bildens beståndsdelar. ”Bilden visar en ung man och en ung kvinna vid ett litet restaurangbord. Framför dem står en tallrik med spaghetti och köttbullar. Paret ser varandra in i ögonen. Båda ler. Mannen knuffar en av köttbullarna från sin sida av tallriken till kvinnans sida.” En denotation kan vara nästan hur lång som helst. I det här fallet skulle den kunna fyllas på med mer information om omgivningen.

Redan vid denotationen brukar en bild börja öppna upp sig för den som genomför analysen. Att lista upp innehållet gör att du tvingas att verkligen gå på djupet i bilden.

• Konnotation är alla associationer som en läsare kan tänkas göra till de olika beståndsdelar som beskrivs i denotationen. ”Spaghetti har för många dels konnotationer till vardagsmat, dels till Italien. I det här specifika fallet finns en associativ koppling till disneyfilmen Lady och Lufsen, där en av de mest kända scenerna visar två förälskade hundar som knuffar en köttbulle mellan varandra. Det är rimligt att anta att detta för de flesta läsare av bilden skapar en koppling till dating och romantik.”

Tre olika källor för konnotationer

Det är bra att hålla i huvudet att konnotationer kan komma från olika ”djup”, och därmed också beröra olika stora läsargrupper.

• Arketypiska konnotationer är sådana kopplingar som ligger så djupt i det mänskliga psyket att vi kan anta att alla människor har dem, oavsett var och när de är uppvuxna. Spontana ansiktsuttryck och kroppsspråk hör hit. Ett varmt leende associeras till vänlighet var du än befinner dig i världen. En bild av någon som dricker kaffe och ler tolkas sannolikt på samma sätt (Att sedan denna vänlighet kan i sin tur kan tolkas olika, som till exempel i vissa sammanhang opassande, är en annan sak.)
• Kulturella konnotationer är sådana kopplingar du gör som är beroende av den kultur du lever i. En bild av Sveriges statsminister som sitter i trasiga kläder och tigger pengar på en gata väcker bara särskilt uppseende hos dem som kan identifiera personen som just statsminister. Resten av världens befolkning är det bara ännu en utslagen människa.
• Personliga konnotationer är de som en läsare gör baserat på egna upplevelser. En person som varit utsatt för angrepp av hundar i barndomen kanske konnoterar ”fara” till en hund i en bild där en genomsnittlig läsare inte ser något hot.

Hitta en digital bild (helst mer än 1000 pixlar stor på längsta sidan) som en annan grupp ska analysera. Ladda upp den.

Här lämnar ni in era utmaningsbilder.

Här kan ni se vad alla lämnat in.

Forskning visar att en genomsnittlig människa idag ser mellan 2000 och 10000 bilder om dagen. Det skulle vara helt övermäktigt att processa all den informationen, så det är ett användbart verktyg att tänka sig att den bildläsningen sker i tre olika steg.

• Förmedvetna fasen. Det första stadiet är den förmedvetna fasen. Många bilder sållas bort redan där, vårt kognitiva system tycker helt enkelt inte att det är värt att aktivera en medveten analys. Ungefär som när vi går i en folkmassa utan att egentligen ”se” några individer.
• Medvetna fasen. Det andra stadiet är det medvetna betraktandet, det är först då som en analys och tolkning kan äga rum. Märk väl att många kommersiella bilder inte ”vill” bli analyserade, de vill bara göra dig sugen på en kopp kaffe och en kanelbulle.
• Minnesfasen. Tredje stadiet är när bilden lever kvar i ditt minne som en inre bild. Mer om inre bilder kan du läsa längre ner på sidan.