Bra feedback är lika välkommen som den är sällsynt. Det är svårt att bedöma sina egna bilder, så lite hjälp på vägen kan vara väldigt hjälpsamt. Feedback kan få dig att se nya saker i ditt eget fotograferande, och att tänka på nya sätt.

Att ge feedback är också utvecklande, att tvingas tänka och formulera sig, men det är skillnad på feedback och feedback.

Regelorienterad feedback

»Jag måste tyvärr göra avdrag för att molnen är helt kritvita och saknar detaljer.«

Ibland är feedback baserad på regler. Som i simhoppning. Domarna ger en siffra baserat på ett särskilt bedömningssystem. Ingen domare ger en fullpoängare till ett magplask med motiveringen att det såg nyskapande och spännande ut. Så kan man göra med bildfeedback också. Inte helt ovanligt i fotoklubbar.
fördelar: Tryggt. Konsekvent. Alla ger liknande bedömningar, så man vet vad man får. Passar bra för tävlingar och vissa typer av fotokurser som handlar om grunderna i teknik, komposition och ljussättning.
nackdelar: När alla strävar mot samma ideal minskar variationen. Det gör inget om man ser fotografi som en sport eller ett hantverk som ska ske enligt mall, men ur ett konstnärligt perspektiv är det förödande eftersom konst inte handlar om att följa regler.

Tipsorienterad feedback

»Du borde gått lite närmare och tagit bilden ur en lägre vinkel.«

Ibland är feedback baserad på goda råd. Det är en granne till den regelbaserade feedbacken. Den här typen av råd får du ofta om du går en workshop med en känd fotograf för att lära dig en specifik stil. Här handlar det inte om att ge feedback efter specifika regler, utan att dela en uppfattning om hur man bäst uppnår ett visst uttryck.
fördelar: Bra om du vill lära dig att tänka likadant som den som ger rådet.
nackdelar: Genvägar är senvägar. Insikter som du kommer fram till genom att tänka själv är en stabilare grund för ett personligt bildspråk än tips och tricks som du snappat upp från andra.

Åsiktsorienterad feedback

»Fan vilken härlig bild. Love it!«

Ibland (ganska ofta) är feedback baserad på åsikter. Den som ger feedbacken bryr sig varken om regler eller tips, utan pratar om sin egen smak. Säger saker som att den här gillar jag, eller gud vad snygg, eller nä, det här är inte för mig. Feedbacken går direkt på känslan utan att göra några försök att spåra hur den uppstod. Den här typen av feedback är helt dominerande på sociala medier.
fördelar: Extremt lätt att ge. Känns uppmuntrande när feedbacken är positiv.
nackdelar: Du får inte mycket att arbeta med, eftersom feedbacken inte går in på hur känslan uppstod. Negativ feedback blir jobbig att ta. Säger mer om den som ger feedbacken än om bilden.

Upplevelseorienterad feedback

»Jag märker att jag blir orolig av att jag inte kan se hunden i skuggorna tydligt. Är den ett hot eller en vän? Det gör mig osäker på vad bilden handlar om.«

Ibland är feedback baserad på läsprocessen. Den som ger feedbacken berättar vad hon ser och vilka tankar, känslor och associationer det väcker. Hon värderar inte bilden. Säger hellre att hon upplever skönhet än att bilden är vacker, eftersom det senare låter mer som en objektiv iakttagelse än en upplevelse. Personen som ger den här typen av feedback inser att den egna upplevelsen är det enda hon vet någonting om. Detta är den mest sällsynta sortens feedback, för den är krävande och självutlämnande.
fördelar: Ger djupa insikter i hur bilden fungerar för en specifik läsare. Det är upp till den som tar emot feedbacken att värdera om bilden landade som avsett eller inte.
nackdelar: Svår feedback att ge i början (men man blir bättre med övning). Den som tar emot feedbacken får inget definitivt kvitto på om hon »lyckats« eller inte, utan måste själv reflektera över läsningen hon fick.

Av de här fyra typerna är den sistnämnda min favorit. Jag är inte så värst intresserad av att höra andras tolkningar av »regler«, inte heller av att få tips och tricks. Och åsikter utan ett bakomliggande resonemang ... bespara mig. Men att lyssna på hur andra läser bilder är en outtömlig källa till glädje och insikter, och också ett utmärkt sätt att lära känna andra och deras sätt att tänka.

Om du vill ge läsningsbaserad feedback så kan jag dela med mig av några iakttagelser.

1. Tänk att allt ser ut som det ska. Betrakta alla bilder som färdiga. Även om du vet att det inte är sant, utgå från att de ser ut exakt som de ska, att det finns en mening med varenda detalj. I samma ögonblick som du tänker »synd att det inte ser ut så här istället«, så gör du dig blind för bilden som är framför dig. Om molnen är urfrätta, beklaga det inte, fråga dig istället varför molnen är urfrätta. Kanske kommer du inte fram till någonting. Då lägger du till något i stil med »och jag märker att jag tänker länge på varför molnen är urfrätta, men jag har ännu inte kommit på något bra svar på den gåtan«. Som sagt: utgå från att bilden ska se ut exakt som den gör.
2. Du talar inte om en bild, utan om en relation. Håll i minnet att du inte talar om bilden som ett fristående objekt, utan om relationen mellan bilden och dig själv. Om upplevelsen av bilden inte intresserar dig, så betyder det inte att bilden är »dålig«, det kan lika gärna kan bero på att du inte har vad som krävs för att skapa mening av det du ser. Var ödmjuk.
3. Ge inga råd. Berätta inte hur fotografen borde ha gjort istället, för när du gör det slutar du att vara en läsare och blir istället en lärare. Och när du gör dig till lärare för någon så innebär det att du tycker att du vet bättre. Som sagt, var ödmjuk. Tro inte att du vet allt.
4. Beskriv läsprocessen. Det kan vara intressant att höra vad du tycker, men ännu mer intressant är berättelsen om hur du kom fram till den åsikten. Du kan börja med att berätta vad du lägger märke till först i bilden, och vilka tankar som uppstår då.

Den bästa typen av feedbacken är inte ett betyg. Den är en insikt om hur någon annan kan skapa mening (eller misslyckas att skapa mening) av en bild.

Ge & Få: ett litet laboratorium för bildspråk

Anledningen till att jag tänker på feedback just idag är att jag pysslar med ett sommarevenemang för Bildspråkets guld- och silvermedlemmar. Följ länken nedan om du vill veta mer.

Ge & Få: Ett laboratorium för ditt bildspråk

Näring och träning för fotografer, och alla andra som älskar bild. Av och med Göran Segeholm.

BildspråketGöran Segeholm

Seminarium: Humor som kvalitet

Söndag 12 juli är datumet för nästa digitala seminarium på Bildspråket. Då tar vi oss an det utmanande ämnet Humor som kvalitet.

Humor är alltid svårt, och somliga ser det som särskilt svårt när mediet är fotografi. Eller som författaren Charles Dickens skrev redan 1861:

När fotografi försöker vara rolig finns det ett, och endast ett, resultat: – vulgaritet, och vulgaritet av den mest tragiska och sorgliga sorten.

Läs mer på länken nedan.

Humor som kvalitet

Seminarium 55 • Söndag 12 juli 2026, klockan 10.00

BildspråketGöran Segeholm